Om utredande text (Läs detta först innan du börjar skriva)

Utredande text

De flesta sakprosatexter, är texter som beskriver hur saker och ting förhåller sig till varandra och omvärlden. Faktatexter är en sorts sakprosa, läroböcker är andra exempel på sakprosa. De är beskrivande och utredande. De är fyllda av fakta.

Utredande texter vill hjälpa oss att förstå. De förklarar, och utreder saker ytligt. Vill man veta mer måste man läsa ämnes-specifik litteratur, som kan ge mer information, en djupare förståelse. 

Utredande texter innehåller: 

• objektiv information. Det kan handla om ett ämne, eller ett problem. 
• ett resonemang utifrån en ställd fråga
• en slutsats, som resonemanget leder fram till.

Arbeta med en utredande text

Här är fyra steg som du kan följa när du ska skriva din utredning (utredande text).

1. Beskriv vad du ska utreda, ämnet. Det kan man göra på olika sätt. Ett sätt kan vara att du formulerar en fråga som du sedan ska svara på.
2. Skriv varför du har valt ämnet/ frågan. Det är syftet med din utredning.
3. Samla material = information om ditt ämne/svar på din fråga.
4. Välj vilken typ av disposition du vill använda.

Det finns: 

• Tematisk disposition; en huvudrubrik (=huvudtema), flera underrubriker (=underteman)
• Kronologisk disposition; du beskriver en utveckling i den ordningen som det händer i tiden.
• Motsatser du beskriver information som står i motsats till varandra. Vilka jämförelsepunkter finns?

Du behöver en genomtänkt disposition, där de olika delarna har en logisk ordning och knyts samman av en tydlig röd tråd. Tänk på att använda olika sambandsord

(Se Öva sambandsord). Det är de som skapar den röda tråden.

Som din faktatext, ska också din utredning bestå av tre delar:

1. Inledningen  bör vara kort och koncentrerad. Den fungerar som en introduktion till ämnet, så man förstår vad du ska skriva om. Den kan se ut på lite olika sätt: 

• en tes eller ett påstående som du sedan går in på lite mer i din avhandling (se 2.)
• en eller ett par frågeställningar

2. Avhandlingen är den del av texten där du redogör för (=beskriver) ditt ämne och din frågeställning. Det är själva huvudtexten. Här behöver du tänka på att:

• …det du skriver om ska höra ihop med (passa ihop med) rubriken.
• Du ska använda fakta och skriva sakligt. Glöm inte att skriva var du har hittat ditt svar i texten och under rubriken källor se nedan.
• Dina påståenden ska vara väl underbyggda med fakta från olika källor.
• Källorna + datum, när du besökte hemsidan, ska stå i slutet av dokumentet.
• Fakta ska vara trovärdiga. Du ska inte skriva något som du inte förstår eller kan tro på. Kontrollera och granska alla källor kritiskt!
• I avhandlingen måste du skriva var du hittade den fakta som du tar upp. Återge citat, referat och andras åsikter på ett korrekt sätt. Te.x Efternamn på författaren och årtal Gustavsson (2018) eller webbsidan: www.1177.se Sen under källor skriver du också datum när du besökte sidan om det är en internetadress. Du anger alltså var du har hittat fakta på två ställen 1. i texten efter faktan. 2. Under rubriken källor.

Här är exempel på olika källor som kan anses trovärdiga

www.ne.se 20190803. Uppslagsverk på internet som ni får gratisk tillgång till genom vuxenutbildningen. 

www.1177.se 20190803. Vård och omsorg

https://historiska.se 20190803. Historia

https://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/ 20190803. Moderna museet (konst)

https://www.nrm.se/index.html 20190803. Naturhistoriska riksmuseet (Natur, teknik och människa)

https://www.nordiskamuseet.se 20190803. Nordisk historia

http://www.varldskulturmuseerna.se/medelhavsmuseet/ 20190803. Kulturhistoria, medelhavsländerna

3. Avslutningen

Det finns många sätt att avsluta en text med, men det mest använda inom utredande text är att man avslutar med en sammanfattning och en personlig reflektion. I sammanfattningen ska du skriva det viktigaste du kommit fram till i din text och i din personliga reflektion kommenterar och värderar du resultatet. 

Stilmässigt är det snyggt om du börjat utredningen med att ställa frågor, ställa samma frågor igen och besvara dem. Eller om du har lagt fram en tes, så skriver du om den igen, i slutet och kommenterar den efter vad du har kommit fram till i dina resonemang i din avhandling.

Avslutningen ska vara kort och koncentrerad, som inledningen.en sammanfattning av dina slutsatser och t.ex. en kommentar om framtiden, kasta en blick framåt: ”så ser situationen ut idag, men i framtiden…”

Tänk på det här när du skriver utredande text

Struktur och form

Du ska dela in texten i stycken. Det gör att läsaren kan få en överblick över innehållet, lättare. 

Du ska skriva i storlek 12p och du ska använda Comic sans MS eller Times New Roman. Rubrikerna ska vara skrivna med Versaler och gemena som övrig text men med fet stil. Lämna en tom rad mellan rubriken och texten. Din text ska vara 1 eller max 2 A4sidor.

Titlar på böcker, tidningar och filmer ska vara kursiverade = snedställd text.
Citat ska visas med citattecken och sedan: Citat från s xx.

Att referera (hänvisa) i texten
 
Om du refererar till en författare i din text, behöver du ange författarens namn och året den kom ut första gången, t.ex: Charles Dickens (1838) beskriver målande hur fattigdomen såg ut på 1800 talet i London. 

Sen under "Källor" skriver du igen författarens namn året boken kom ut och bokens titel med snedställd text = kursiv stil Oliver Twist.

Om du ska referera till en tidning ska du ange datum då tidningen publicerades t.ex: ...skriver Agda Larsson i  Dagens Nyheter, 20200120. Eller Agda Larsson (Dagens Nyheter 2020-01-20) skriver att ...

Om du vill läsa mer om hur man kan referera enligt APA-systemet hittar du det här: https://www.oru.se/contentassets/5010f865f2404ce2b5e319fd8e36020c/apa-referenser-2015.pdf

Källor

Charles Dickens (1838) Oliver Twist

Om du har läst på en hemsida om en författare behöver skriva hemsidans url adress och när du var där, så här:
Information om Charles Dickens hämtad 20190830 från www.ne.se 

En annan sak som gör att läsaren förstår samband är sambandsord eller bindeord. Här är 

exempel på bindeord som uttrycker samband med tid (kronologi):

till att börja med

Först och främst

för det första, för det andra

först, sedan

därefter

slutligen 

avslutningsvis 

till sist

När du resonerar och redogör för något behöver du sådana ord som binder eller kopplar ihop informationen. De kallas också för bindeord. Här är några fler exempel: 

Bindeord som uttrycker likhet

i likhet med

även

också

likaså

Bindeord som förklarar 

eftersom

av den anledningen

nämligen

beroende på

därför 

därför att

vidare

dessutom

orsaken är att…

alltså

följdaktligen

således

på så sätt

därigenom

följden blir

…leder till…

slutsatsen blir att…

resultatet blir att…

Bindeord som uttrycker motsats eller annan riktning

även om

trots att

trots

tvärtom

i motsats till

dock

men

däremot

ändå

emellertid

å ena sidan gick det …

å andra sidan gick det inte…

negationer

inte heller

inte alls

inget

ingenting

ingendera

inte

ingalunda

När du resonerar och redogör för något behöver du sådana bindeord.

Öva på sambandsord i en utredande text

1. Läs igenom texten om hur föräldraledighet i Danmark skiljer sig från föräldraledighet i Sverige.
2. När du förstår textens innehåll, stryk under ord som uttrycker samband mellan olika information.

Nu har du exempel på orden som gör att texten hänger ihop, att det finns en röd tråd i texten. Det är viktigt att du lär dig olika sambandsord så att du kan variera din text och uttrycka rätt samband i sammanhanget.