Distans kurs: Grammatik

Verb

Här är en film om nu och då-systemet. Här förklarar läraren med exempel när du ska använda nu - systemet och när du ska använda då-systemet och hur de är byggda.

Tips! Anteckna alltid viktiga ord. Gör en ordlista där du förklarar dem. och fråga om du inte förstår något!

Repetition av: Verbets plats i meningen se film om regeln att verbet alltid kommer på andra plats.

Repetera information om verb

Du hittar information om verb här: www.digitalasparet.se / folkbildningsnätet bokstäverna här är länkade.

Se en film om verbets olika former, vad de betyder och hur man använder dem här.

Här är information om verbet skulle och bisatsinledaren om: Om jag kunde skulle jag hjälpa min vän. Om jag var rik skulle jag hjälpa dig och ge dig pengar. Du hittar en lektion från sfi-kursen om hur du använder skulle här.

Repetera då-tidens system för verb här

Regeln för hur du ska använda hjälpverb + infinitiv av verbet hittar du här

Information om ordet att

Se en lektion om att som infinitivmärke, att som bistatsinledare här

Transitiva verb

Här är information om verb som behöver objekt och verb som inte behöver objekt för att ge full information i en mening. Jag handlar. Det ger full information därför att handlar behöver inte ha ett objekt utan ger tillräcklig med information utan det. Däremot om jag byter ut handlar mot köper. Jag köper, då är det inte en fullständig mening och jag kan inte sätta punkt. Verb som behöver objekt heter transitiva verb, medan verb som inte behöver objekt heter intransitiva verb.
Se filmen om transitiva och intransitiva verb här.

Pronomen

Pronomen som subjekt   Ägande pronomen Pronomen som obj.
jag    min mig
du     din dig
han     hans honom
hon     hennes henne
vi    vår     oss
ni    ert er
de deras dem
man                                             ens                                        en

Possessiva reflexiva pronomen

Här är några korta genomgångar angående vanliga fel.

När ska man ha deras hennes och hans och när sin, sitt eller sina?

Exempel: Han dansar med sin fru. Allt är då ok, men om han dansar med hans fru, kan det uppstå svartsjuka. Då dansar med någon annans fru.

Hon tar sina saker och går. Det är ok, ingen blir arg, men om hon tar hennes eller hans saker utan att ha frågat först kan det bli stora problem. Hon kan åka i fängelse.

Regel 1: När subjektet äger objektet i samma sats använder man sin sitt eller sina beroende på om det är en, ett eller flera i objektet.

Regel 2: Sin, sitt eller sina ska aldrig vara subjekt.

Här är en film om possessiva reflexiva pronomen sin sitt sina...

Ordföljd

Ordföljd del 1: Del 1 Huvudsats rak ordföljd | Varför säger man så? (folkbildning.net)

Ordföljd del 2: Del 2 Huvudsats rak ordföljd | Varför säger man så? (folkbildning.net)

Ordföljd del 3: Del 3 Huvudsats rak och omvänd ordföljd vid adverbial | Varför säger man så? (folkbildning.net)

Ordföljd del 4: Del 4 Huvudsats rak och omvänd ordföljd vid adverbial | Varför säger man så? (folkbildning.net)

Ordföljd del 5: Del 5 Huvudsats rak och omvänd ordföljd vid adverbial | Varför säger man så? (folkbildning.net)

Ordföljd del 6: Del 6 Huvudsats rak och omvänd ordföljd vid adverbial | Varför säger man så? (folkbildning.net)

Alla meningar måste ha subjekt och verb, ofta behövs också ett objekt och/eller adverbial (information om tid, plats, sätt och orsak)

Subjektet talar om vem eller vad som gör något

Verbet talar om vad något eller någon gör

Objekt talar om vem eller vad som är utsatt för handlingen

Adverbial talar om tid, plats, orsak, villkor och sätt.

Tid är information om när något gjordes. När? När hände det?

Platsen är information om var något gjordes. Var? Var hände det?

Orsak är information om varför något gjordes. Varför? Varför hände det? Vad var orsaken?

Sätt är information om på vilket sätt något gjordes. Hur? Hur hände det? Hur gick det till? Hur visste du allt det? Vem lärde dig det du kan?

Villkor är information om förutsättningar. Om du vore rik skulle du kunna köpa allt.

Frågor om villkor: I Vilken situation är du? Vad du har för situation avgör dina villkor.

Vad måste du göra? Vad gäller för dig där du är?

Vad du måste göra, bestämmer dina villkor. Vad som gäller för dig avgör dina villkor.

Ordföljd där subjektet kommer före verbet kallas rak ordföljd.

Exempel på rak ordföljd: s v o

Subjekt	hjälpverb	huvudverb	objekt	adverbial
Jag	vill	hjälpa	dig	idag

Du	kan	få	hjälp av mig	nu
Subjekt	hjälpverb	huvudverb	objekt	adverbial

Relger för rak ordföljd

Verbet ska alltid komma på andra plats.
I bisats ska du alltid använda rak ordföljd efter bisatsinledaren/konjunktionen. Exempel: När du går hem på vintern måste du vara försiktig så att du inte halkar. Du måste öva på det här om du ska lära dig det, för att det inte blir automatiskt rätt, när du skriver på svenska. Använd den här regeln för att kontrollera innan du lämnar in dina uppgifter. Om du har svårt att veta vad som är en bisats, lär dig vad de olika bisatsinledarna betyder och hur du ska använda dem. Du hittar bisatsinledare här lite längre ner på sidan, efter omvänd ordföljd.

Ordföljd där verbet kommer före subjektet kallas omvänd ordföljd. Se nedan här.

Adverbial= tid plats	Verb 1	Subjekt	Verb 2	Objekt	Adverbial
På söndag	kan	du	ta	ledigt
Igår	hade	vi		ett möte	på Teams
Nu	går	solen			ner.
I morgon	går	den			upp.
I köket	har	alla	ätit	middag.
Idag	har	det	varit		en lång dag.
I morse	åt	jag	frukost		vid åtta tiden
På jobbet	har	vi		jättemycket att göra
Ivrigt	hoppade	hästen			över alla hinder.
Långsamt	gick	han			ut ur rummet.
Svagt	kunde	jag	höra	hans röst

R

Regel : Verbet ska alltid komma direkt efter uttryck för: tid villkor plats och sätt.

Exempel på verb efter tid: I morse åt jag frukost vid åttatiden.
Exempel på verb efter plats: På jobbet har vi jätte mycket att göra.

Exempel på sätt: Ivrigt, hoppade han över hindret för att komma fram till målet.

Tyst, gick jag ut genom dörren. Glatt, läste jag vidare. Svagt, kunde jag höra hans röst.

En film om omvänd ordföljd repetition från sfi

Verbet ska också stå direkt efter bisats, i huvudsatsen.

Exempel på bisatser som uttrycker orsak:

För att det regnar, tar hon med sig ett paraply.
Eftersom jag vill ha betyg, läser jag kunskapskraven i boggen.
Eftersom jag är sjuk, kan jag inte jobba.

Exempel på bisatser som uttrycker villkor:

För att kunna få betyg, måste jag förstå kunskapskraven.
För att få betyg, måste jag klara kunskapskraven.
Om du inte ändrar ditt sätt att arbeta på, hinner du inte bli klar.
Om du inte hinner bli klar, får du gå om kursen.
Även om du får gå om kursen, behöver du inte betala tillbaka pengarna till CSN.

Exempel på bisatser som uttrycker tid:

När jag är trött, går jag och lägger mig.
När du är trött, fortsätter du ändå att jobba.
När livet blir svårt, prövas vår vänskap.
När maten är slut, måste jag köpa ny.
Tiden för studier, bestämmer du själv.
Tiden för handledning, står i ditt schema.
Tiden för träff i planeringen, betyder prov.

Man kan säga att verbet alltid ska stå på andra plats i meningen.

Lektioner i ordföljd hittar du här. För fler filmer om ordföljd gå längst ned på den sidan.

Checklista för att förbättra din förmåga att skriva hittar du här

Fler lektioner finns att se på

www.digitalasparet.se Välj SVA uppe till höger.

Öva här:

https://www.ovningsmastaren.se/ovningsmastaren/index.php/book/index/94

Passivt verb och aktivt verb

Den passiva formen kan bildas på två sätt med s eller med perfekt particip. Man gör det genom att flytta objektet i aktiva satser till subjekt.

T.ex: Aktivt verb: Jag äter glass. Subjektet ”Jag”, gör verkligen vad verbet beskriver och objektet blir utsatt för handlingen.

Passivt verb: Glassen äts av mig. Här är objektet flyttat till subjektets plats. Verbet är passivt för att man använder "av mig" som beskriver vem, inte ett subjekt. Det är inte ett subjekt som beskriver vem som utför handlingen. Den som utför handlingen är objektet "mig" med av som kopplar till objektet. " ...av mig". Det kallas agent.

Aktivt: Han kör bilen.

Passivt: Bilen körs av honom. Ni har fler exempel på den här videon: Passiva verb 1

I svenska används passiva verb när man vill markera att aktiviteten är viktig inte vem som gör något och när man vill generalisera.

T.ex. Det åts mycket godis under påsken.
Det skålades ofta
Det hördes inget.
Det fanns inget att tala om.
Det ansågs vara ofint att fråga en dam om hennes ålder.
Det går åt mycket pengar under semestern.

När man skriver Det + passivt verb med s, kallas det för formellt subjekt. Det ger ingen information om vem som gör något bara att något hände. Det måste finnas för i svenskan måste vi alltid ha subjekt och verb i en mening.

Även när du har ett objekt på subjektets plats som i de föregående exemlen: ”Bilen körs av honom”, eller ”Glassen äts av mig” kallas subjektet för formellt subjekt, eftersom det inte svarar på frågan om vem som gör något.

Den passiva formen används om man vill vara formell som man ska vara i t.ex. formella brev eller andra situationer när man talar med eller skriver till myndigheter eller myndigheter talar med eller skriver till oss. det är också vanligt i beskrivande faktatexter, informerande texter, rapporter notiser och i nyhetsrapportering.
T.ex. ”Varan betalades redan den 12 nov, men den har inte kommit.” Kan du skriva i ett formellt brev till ett företag.
”Bilen sågs klockan åtta på morgonen utanför ICA på Västeragatan 22”. Kan det stå i en tidningsartikel om en försvunnen bil.